liebling allsorts

Foto: jennymaria

*

Var det ej i går

då skogens ljusa dotter firade sitt bröllop

och alla voro glada?

Hon var den lätta fågeln och den ljusa källan,

hon var den hemliga vägen och den skrattande busken,

hon var den druckna och orädda sommarnatten.

Hon var oblyg och skrattade utan måtta,

ty hon var skogens ljusa dotter;

hon hade lånat gökens instrument

och vandrade spelande från sjö till sjö.

När skogens ljusa dotter firade sitt bröllop,

fanns ingen olycklig på jorden:

skogens ljusa dotter är fri från längtan,

hon är blond och stillar alla drömmar,

hon är blek och väcker alla begär.

När skogens ljusa dotter firade sitt bröllop,

stodo granarna så nöjda på den sandiga kullen

och tallarna så stolta på den stupande branten

och enarna så glada på den soliga sluttningen

och de små blommorna hade alla vita kragar.

Då fällde skogarna sina frön i människornas hjärtan,

de glimmande sjöarna summo i deras ögon

och de vita fjärlarna fladdrade oupphörligen förbi.

/Edith Södergran.

Av Sara på vår bröllopsdag 30 maj

Kärlek!

*

Lovely Swedish poem written by Edith Södergran

from Sara on our wedding day.

Love!

*