Sen jag var föräldraledig så har jag inte riktigt fått rätt på tiden. Varken månaderna eller veckodagarna eller tiden i stort. Kan liksom inte fatta att min bebis snart är två år eller att det bara är tisdag idag och inte alls fredagspizza dags. Kan inte heller förstå varför februari kändes så låååång men mars nu rinner iväg snabbt snabbt snabbt fast ändå är som en lång väntan på att våren ska komma. Tiden. Den är konstig.
No comments:
Post a Comment