Men vad ska man säga? Här går jag och suktar efter att sommaren ska sätta fart, så kommer de mest fantastiska höstkläder man kan tänka sig in. Mitt i sommarrean, som fortfarande har flera glimrande guldkorn kvar. Inte jättemånga, men ack så goa...
Bric-a-brac visar som vanligt var skåpet ska stå, på det där klassiskt fina skolstartsviset: Hösttermin, nyvässade pennor och långa påtårs-fyllda eftermiddagar på Ofvandahls (om man kommer från Uppsala i alla fall...). Knälångt, höstfärgat och stickat.
Men så har jag en devis, det ena inte behöver utesluta det andra. Eller hur!?
Man kan vara ytlig, glad och en hejare till fåntratt och samtidigt yvas över allt från världsläget och orättvisor till existentiella frågor. Precis som den svenska lilla sommaren och vädret (jag är lite besviken på dig just nu, men vi reder säkert ut det) och med kläderna. Sommarfint, vackert stickat och mjukt till far och barn. Det fungerar året om. I alla fall här hemma.
No comments:
Post a Comment